Blogg

Den blöta generationen – Skål!

På väg med Sessan-linjen mellan Göteborg och Fredrikshamn år 1971

Vi som var unga under 60- och 70-talet drack betydligt mer alkohol än tidigare generationer. Inställningen till alkohol och alkoholpolitiken blev alltmer mer tillåtande. Mellanöl såldes i vanliga livsmedelsbutiker och ett försök att sälja starköl i vanliga butiker genomfördes i två län under slutet av 60-talet. Öl blev vanligare, men fortfarande dominerade sprit. Kvinnor började komma ikapp männens konsumtion.

Vi drack stora mängder alkohol och fortsätter att som äldre att dricka mer än våra barn. Standard Selection var den mest sålda whiskyn under 1960-talet. Vodka Explorer lanserades och blev snart en storsäljare och njutbar ingrediens tillsammans med röd Martini – en tuff James Bond drink, rörd men inte skakad. Men snart började också vinkulturen ta fart. Vem minns inte den snabba berusningen på populära Kir, en blandning av svartvinbärslikör och vitt vin. När pizzan introducerades smakade det fint med en flaska Vino Tinto eller Parador. I urdruckna buteljer placerades sedan levande ljus som förgyllde stämningen. Ju längre kvällen led desto mer fördjupade blev diskussionerna och konkurrerade i sin dimmighet med den väldoftande cigarettröken.

Kort ögonkontakt i kassan

När jag står och väljer bland brödet i vår närbutik Kajsa Varg på Kocksgatan kommer det in en ståtlig kvinna som jag tycker mig känna igen från fredagskvällens Skavlan. Hon beskrivs ha en närvaro med aura och energier som man tänker sig hur det är om man möter Gud. Besökare står flera timmar i kö för att få möta hennes blick i performanceutställningarna. Men är det verkligen hon, en av världens största och mest berömda nu levande konstnärer? Jodå, hon pratar engelska med sin assistent när de väljer takeaway i den lilla delikatessdisken. Man kan ju inte få mer än ett nej, tänker jag och ber snabbt kassörskan om papper och penna. Så när Marina Abramovic´ kommer fram till kassan frågar jag på lite stapplande engelska om hon har tid några sekunder för en autograf och att jag tänker se hennes utställning på Moderna Museet. En van namnteckning på det vita papperet och en vänlig replikering med en förhoppning om att jag ska tycka om hennes utställning, att hon ska vara kvar hela tiden för sin performance och att hon hyr en lägenhet tvärs över gatan. Kanske skulle jag också tagit en selfie men där går kanske gränsen för en påträngande kändisspottare.

Smakar det bra?

På Fina krogen och Hålet i väggen. Lunchen är avslutad och strax upprepar servitören mantrat: Smakar det bra? Svaret återgäldas artigt enligt det svenska folkkynnet på skalan ”mycket gott” till ”mmm”. Det är kanske naturligt i restaurangbranschen att utan intresse eller diskussioner få be-kräftat att det man serveras uppskattas. Men hur kommer det sig att alla använder samma uttryck? Har serveringspersonalen lärt sig meningen i restaurangskolan eller på något nationellt konvent? Här en utmaning till uteätarställena att säkra matkvaliteten, bryta mönstret, vända på meningen och fråga kunden hur maten smakar. Till de fem första fem kronor i dricks.